Stort renoveringsbehov i bostäder från 1965–1974

En ny sammanställning av SCB-statistik, framtagen till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, visar att en stor del av lägenheterna i flerbostadshus från miljonprogramsåren i Kronobergs län ännu inte har genomgått någon större renovering. Totalt handlar det om 9 490 lägenheter byggda 1965–1974, där 6 872 (72,4 procent) klassas som ej eller lätt renoverade.

Pressmeddelandet publicerades den 7 september 2026 klockan 07:00. För boende i Kronobergs län, inklusive Ljungby kommun, pekar siffrorna på ett omfattande behov av långsiktigt underhåll i delar av det äldre flerbostadsbeståndet.

Kronoberg i siffror

Som jämförelse anger pressmeddelandet att 74,9 procent av lägenheterna i landet (byggda 1965–1974) inte har genomgått någon större renovering, det vill säga klassas som ej eller lätt renoverade.

Branschens bild: ekonomin pressar underhållet

I pressmeddelandet lyfter Måleriföretagen att många fastighetsägare har svårare att genomföra planerat underhåll, bland annat på grund av stigande byggkostnader och räntor.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige kommenterar också rapportens resultat.

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden som lyfts i rapporten

Måleriföretagen pekar i rapporten på fem områden där förändringar kan förbättra förutsättningarna för att minska den så kallade underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Enligt rapporten baseras kategorierna på uppgifter i SCB:s register om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad finns registrerad och värdeåret är samma som nybyggnadsåret.
• Lätt renoverad: en ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad har genomförts och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket tyder på en mycket omfattande renovering.