Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur nedskräpningen förändrats över tid. Enligt rapporten har mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, samtidigt som nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

Så ser svenskarna på nedskräpning

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner. De vanligaste skälen som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter ned

Enligt de nationella skräpmätningarna har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023 (mellan 2023 och 2025). Håll Sverige Rent pekar i pressmeddelandet på att lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor kan vara bidragande orsaker.

Exempel på minskningar i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots minskad rökning är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp
• Snus står för 23 % av allt skräp
• Nikotinskräp totalt (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppgår till cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

I pressmeddelandet säger Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

För att illustrera läget i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål (främst plast). Exemplet omfattar bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet kvar

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024 (efter en ökning mellan 2022 och 2023), men att utvecklingen går för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt visar de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet högst

Rapporten beskriver tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges också vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 % av skräpet uppges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här anges mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut. Enligt mätningar längs vandringsleder var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025.