Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och eventuella EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka upp en del av underskottet genom att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten, upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex: förlorad intäkt på 5–8 miljarder kronor

IVL bedömer att ett fullt utnyttjande av ETS-flex innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter att ETS-flex har utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera det återstående gapet

IVL beskriver i pressmeddelandet tre huvudsakliga alternativ för att hantera det kvarvarande utsläppsgapet:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana utsläppsminskningar uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen ökar gapet med ytterligare 8 procent, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att täcka underskottet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt pressmeddelandet kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Analysen bygger på rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026. Rapporten är framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.