Ny kartläggning: Så stor del av inkomsten kan villalånet ta – stora skillnader i landet

Landshypotek Bank visar stora skillnader i hur stor del av inkomsten som går till villalån i landet.
Stora skillnader i villalånekostnader mellan kommuner
En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Sverige. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet, medan flera inlandskommuner i norra Sverige ligger betydligt lägre.
Kartläggningen publicerades torsdagen den 25 juni 2026 kl. 08:28 (CET).
Stockholmsområdet sticker ut
Enligt Landshypotek Banks beräkningar går i vissa kommuner en mycket stor andel av inkomsten till villalånet:
- Solna: 41 procent av hushållets nettoinkomst
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andel i flera norrländska kommuner
I andra änden av skalan uppges flera kommuner ha betydligt lägre lånekostnader i relation till inkomsten. I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele handlar det om omkring tre procent av hushållets nettoinkomst för lånet till en genomsnittlig villa.
Så ser det ut på länsnivå
Även på länsnivå finns tydliga skillnader. Landshypotek Bank uppger att:
- Stockholms län har högst andel: 31 procent
- Gotlands län ligger på 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent
- Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent
Så har analysen räknats fram
Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika delar av landet. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering. Kalkylen gäller efter ränteavdrag.
Genomsnittliga villapriser per kommun och län har hämtats från Svensk Mäklarstatistik. Inkomsterna baseras på SCB-statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


